Underbar agilitydag

Först kom gänget från Ludvika och Sara. Attans vad de satsade. Idag körde vi serpentiner. Tänk vad det är lätt att glömma. Glömma hur svårt det är att ha överkroppen åt ett håll och fötterna åt ett annat. Och dessutom röra sig framåt. Kaos och AHA om vartannat såg det ut som. Hoppas jag har fått igång dem på lite kontaktfältsträning också, hohoho scary.

Eftersom jag gillar regler så har jag satt upp några:

  • Framförbyte kontrollerar svängen före bytet/hindret
  • Bakombyte kontrollerar svängen efter hindret/bytet
  • Blindbyte sker när hunden är på rak linje

Alla byten tajmas så att de sker när hunden gör avstamp. Utom Jakkosar, där sker vridningen på väg mot hindret, men föraren sticker på avstamp. Synpunkter?

Sedan kom Sandra med Rapp. Rapp och Jo fick sig också en duvning på serpentiner. Jo och Rapp är rätt lika. Unga, snabba och entusiastiska. Sandra och jag får nästan hicka av att försöka hänga med i svängarna. Idag hann vi med både slalom, serpentiner, 270-hörn, accel och decel på hopp och tunnlar samt kontaktfält. Behöver jag nämna att Jo sover som en liten kloss i soffan just nu 😉

När Sandra hade åkt var det dags för de andra tre. Kate och Aron fick köra igenom de övningar som de andra hade kört under dagen. Medde fick nöja sig med lite fritt följ. Visst ja, Kate och Medde tränade fjärr också. Attans vilken studs Kate har, hon kanske vill bli lydnadshund också…

Sist men inte minst fick jag hjälp av husse att plocka ut de tunga hindren. Nu är hela banan ute. Jippeee, nu är det vår på riktigt 😀

 

Annonser

Jo tränar slalom och kontaktfält

Äntligen, äntligen, äntligen. Under förra veckan kom hindren ut. I torsdags fick Jo ett alldeles eget slalom med bågar. Och i lördags medan snön smälte hjälpte husse till att  ta fram bord och min gamla gunga som tjänstgör som balansbomsnerfart. Nu har Jo ett eget litet nöjesfält i hörnet av banan 🙂

Slalomträning:

Jag använder bågarna för att det ska bli tydligt för hunden när det är inne i slalom och när den råkar kliva ut. Därför sätter jag bågarna på 10-15 cm höjd. Lätt att kliva över.

Torsdag 19/4: Introduktion av slalom. Jo ska lära sig att det är alla tiders mojjigt att gå mellan pinnar. Hon går genom slalom, jag går alldeles bredvid. Jag har godis i ena handen så att jag kan plocka och ge med den andra. Hon får godis så fort som jag kan ge henne, 3-4 godisar per port. (mycket små bitar). På det viset blir det väldigt tydligt att godiset slutar komma när hon råkar kliva över en båge. Jag går fram och tillbaka på båda sidor. Två gånger på varje sida och håll, totalt 8 repetitioner.

Lördag 21/4 Första två repetitionerna lika som torsdag. Hon knatade snällt mellan pinnarna. Då började jag mata långsammare så att hon fick ungefär 2 godisar per port. Jag rörde mig hela tiden framåt så nu var hon tvungen att ta något steg här och där på egen hand. Hon började också bli varse att man måste välja rätt sida om pinnen för att kunna stanna i godiskorridoren 🙂 Totalt körde vi ca 10 repetitioner och de två sista var vi nere på en godis per port.

Söndag 22/4 Vi  började med en godis per port. Jag fortsatte att mata allt långsammare. Samtidigt visa Jo att hon gillar idén. Hon drar sig mot slalom hela tiden 🙂 Vi körde 2 pass med liten paus. Sista repetitionerna så gick hon hela med godis eller leksak efter avslutat slalom.

Onsdag 25/4 Jag började med att gå bredvid och kasta leksaken i slutet av slalom. För att undvika att hon klänger på mig lade jag ut leksak i slutet så att hon bara kan fortsätta till den. Här är film på dagens sista övning.

Hon är klok, lilla flickan 🙂

Kontaktfält

Under vintern har jag nosduttat henne på allt möjligt, mest snusdosor. Att dutta med nosen verkar vara väldigt naturligt för henne, hon har gjort det mycket mera spontant än Kate. Det känns lite fegt att träna in nosduttar med ännu en hund istället för att satsa på running från början. Jag försvarar mig med att det blir spännande att se om jag kan utveckla nosduttarna till att bli mer tidseffektiva. Jag har lite tankar i den vägen… Till och med i lördags så har vi:

  • nosdutta på snusdosa inne på bräda
  • nosduttat på luftkudde från balansboll
  • nosduttat på snusdosa från fotölj
  • nosduttat på snusdosa ute på lilla brädan
  • nosduttat på snusdosa ute på muren

Lördag 21/4 Premiär på riktig nerfart. Snusdosan är utbytt mot ett pringleslock nerskruvat i marken. Jo startade alldeles vid kanten. Vi tränade dutt med med belöning ur handen och släppord till godisskål och leksak.

Söndag 22/4 Jag försöker öka svårigheten lite, lite hela tiden. Lite högre upp. Vi behöver inte komma långt upp förrän Jo testar att kasta sig ut i det blå 😉 Att slänga sig ut i etern och sedan återvända till target är inte värt belöning tycker jag. Jo måste ändå testa några gånger innan hon kommer på att man måste göra på det svåra sättet för att få betalt. Vi kommer till lite drygt halva nerfarten den sista repetitionen.

Onsdag 25/4 Vi började något längre ner än vi slutade förra gången. Utmaningen ökade då jag lade ut leksaken efter för att skapa lite drag och störning. Så här såg det ut på dagens sista övning

Hon är väldigt störd av grejen och har inte alls samma tryck i dutten som när det är tomt framför henne. Otillräcklig grundträning, förstås. Jag är ändå väldigt nöjd med henne. Nu ska vi ”bara” bygga fart och säkerhet också. Kul att ha lite att jobba på!

Näsblod och myshelg

I fredags strax före åtta började jag blöda näsblod. Och blödde. Och blödde. Efter ett par timmar förstod jag varför en del kallar näsan för kran. Det bara rann. Hela tiden. Det blev sjukvårdsupplysningens oljiga tussar, adrenalin på vårdcentralen, remiss till Falu lasarett.

Det var en artär som hade spruckigt långt uppe i näsan. Efter bedövning brändes den. Åkte hem med paraffintamponger i näsan. Jag kunde inte ens prata så det var lika bra att gå och lägga sig. Klockan sju!

 

Inte blev jag gladare när morgonen kom med en decimeter blötsnö. Glöm den efterlängtade agilityträningen. Hundarna körde balansboll istället. Plötsligt dök Karin upp, hon hade inte läst om snön. En tapper kvinna må jag säga, som klafsade runt i modden och lyckades få till bra agility 🙂

 

Maken hade trollat fram en god middag med egenhändigt skjuten älgfilé som huvudnummer. Den avåts i glada vänners lag intill sena natta.

 

Söndag morgon passade jag på att köra tredje passet slalom med lilla Jo. Hon är verkligen skön att jobba med. Het som en spis, men ändå eftertänksam. Sedan drällde agilityfolk in, de sprang och sprang! Nya bekanskaper och gamla, alla med härliga hundar och attityd. Tjo, jag blev så upphetsad att när gamla träningsgänget dök upp fuskade jag med sjukeriet och körde ett par varv med Kate. Eva-Lena körde Aron och de passar verkligen varandra väl. Kul för hon ska köra Aron på Dalarnas DM i juni när jag går HtM-kurs.

 

Idag har liksom varit en sådan där dag när allt har gått bra. Bara att stoppa i påsen och ta fram vid misärvarning. Imorgon ska Jo och Rapp träna dubbelbox, tjoho vad det är härligt med vår 🙂

Påsklovet som försvann

Tiden rusar som vanligt. Plötsligt är mitt långa härliga påsklov slut. Lite snedfördelad har tiden varit. Först var jag i Skåne och där sov jag inte. Sedan kom jag hem och sedan dess har jag sovit nästan hela tiden känns det som.

Lite har jag hunnit med:

Städat lådor. Tänk vad man kan hitta…

20120413-214836.jpg

Kate och Aron har varit med Sandra på massagekurs. Här vilar Kate sig i pausen.

20120413-215649.jpg

Långa promenader. Stavar, viktmanschetter och kuperad terräng borde väl vara en bra förberedelse för säsongen?

20120413-215632.jpg

Beställt vin med coolaste etiketten 🙂

20120413-215734.jpg

 

Alla hundarna har fått pedikyr med dremeln. Så himla mycket mer avspänt än att klippa.

20120413-215708.jpg

 

Ett litet nosduttstivoli åt Jo. Bra att ha en mur att träna på.

20120413-215613.jpg

 

Husse fick en egen godispåse 🙂

20120413-215724.jpg

 

Överlämnat present till Lena som blev fullvuxen den 11/4.

20120413-215802.jpg

 

Laddat med perfekt hundmat inför säsongen! Jag gillar att glucosamin och chondriotin ingår.

20120413-215747.jpg

 

Stackars Lena. Presenten var ju egentligen till Zea. Men matte som håller plånboken blir nog glad ändå. Ann Essner har plockat tillbaka både Aron och Kate till en fortsatt agilitykarriär så de är i goda händer.

20120413-215817.jpg

Lydnad i regnet

Anne och träffades på BK för lite träning i regnet. Till Jos förtjusning hade Anne med sig lilltjejen Majken 13 veckor.
Jag kan springa jättefort sa Jo

Efter valpruset blev det en massa bra träning. Först lite puppy camp med motivationsinkallningar och kontaktskapande övningar.

Sedan blev det dags för de riktiga hundarna. Jag fick bra feed back och ett par hemläxor.

Med Kate ska jag öva att stå still 😉 Det är sant. Om jag står still i mer än 3 sekunder så börjar hon vrida sig och grejar. Ett litet kvitto på min otåliga natur?

Med Medde testade jag att köra fria följet utan halter. Han blir så taggad och skriker som en gris, jag ville testa om det var halterna som var boven. Ja, han blev lugnare av att gå hela tiden. Nej, han laddade ändå. Fördelen med att köra utan halter är att jag måste belöna under marsch 🙂

Tack för en kanondag, Anne!

Stolpe ut på Gåsahoppet

Man vinner inte på tur. Men man vinner inte om man har otur.

Jag kan inte låta bli att tycka att jag faktiskt hade lite otur på Gåsahoppet. Hundarna gick bra, men det hände något i varje lopp.

Hur ofta ramlar en rutinerad hund av balansen?

Hoppklass

Vägran på hinder #2 var säkert mitt fel, men det kunde lika gärna ha gått bra…

Jag lärde mig den hårda vägen att även gamla hundar kan lära sig positional cue för push serpentin… Attans vad det gör ont att landa på knäna på betonggolv!

Lördag. Min sista insats

Riva långhoppet, gah!

Jag tycker hundarna gick bra med tanke på att vår säsong inte har börjat än och att matte var ringrostig. Men den där lilla, lilla turen fanns helt enkelt inte där…